Medlemsblad för Västmanlands Spelmansförbund Nr 2 - April 2001

ethno-stipendiat efterlyses

Debatten satte fart!

Rapport från årsmötet och Ulfs kurs

Om Vitmoss-Anders

Spelmän efterlyses

Fotoamatör efterlyses

Spelmän till Arboga efterlyses

Ordföranden har ordet

Hej!
En härlig årstid närmar sig, inte minst för oss spelmän. Det känns som om temperaturen stiger, inte bara utvändigt.

Så har det varit årsmöte igen. Trots det fina vårvintervädret kom 20 medlemmar till Sala, en del långväga i-från. Tack alla ni som var där och gjorde årsmötet till en trevlig tillställning. Mer om detta kan du läsa på annan plats i Bladet.

Styrelsen stretar på med höstens och vårens konsertserie tillsammans med Västmanlandsmusiken. En idé som vi nu arbetar med är att Västmanlands Spelmansförbund svarar för de första trettio minuterna vid varje konserttillfälle. Därefter en kort paus, varefter vi tänker oss att kunna bjuda på en rejäl konsert med någon välkänd folkmusikgrupp. Något vi just nu funderar över är om det skulle vara möjligt att avsluta med en minispelmansstämma. Det skulle innebära att de konsertbesökare som har instrument med sig kunde få utlopp för sin vid det laget troligen rätt upptrissade spellusta.

Om det går som vi hoppas, så kommer vi att fortsätta med konsertverksamhet hösten 2002. Vi gör nu en liten inventering av vilka enskilda och grupper vi har inom förbundet som vill och kan ställa upp i liknande sammanhang. Och, som jag skrev i förra Bladet, självklart jobbar vi för att man skall kunna ta del av evenemangen på olika orter.

Jag vill sluta för den här gången med att önska alla en rent otroligt fin spelmanssommar. Vi ses någonstans!

Kjell

kjell.wahlberg@privat.utfors.se

Upp!


1:

Notiser

Västmanlands Spelmansförbund och SSR bjuder en person att deltaga i sommarens höjdpunkt för alla ungdomar mellan 15 och 25 år, ethno den 5-12 juli i Falun! Du får träffa unga folkmusiker från många andra länder i Europa, Afrika, Asien och Amerika! Du bör vara duktig på ditt instrument eller att sjunga! Kontakta någon i styrelsen om du vill bli bjuden att vara med.
Anmälan skall vara inne senast 1 maj! Anmälningsblanketter finns hos spelmansförbundets styrelse (se sista sidan!).
Information finns också hos FFF, Margareta Hejkenskjöld tel 023-830 94, fax 023-833 14.


Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, Västmanlands distrikt fyller i år 50 år och kommer att fira det med en fest i Hallstahammars Folkets Park, lördagen den 22 september. I samband därmed har en formell förfrågan om spelmän till dansen kommit till förbundet. Det skall dansas uppställningsdanser, gammaldans, gillesdanser, bygdedanser, polskor mm. Är Du eller Din grupp intresserad av att spela en del av kvällen? Kontakta Lars Englund, 021-13 53 06 eller Kjell Wahlberg, 021-18 55 13 (e-postadresserna hittar Du på föreningssidan!).


Efterlysning!
Vi håller på att bygga upp ett fotoarkiv för Spelmansförbundet. Finns det bland förbundets medlemmar någon fotoamatör, som kan tänka sig att mot ersättning för kostnader ta fram pappers-kopior från svartvita negativ? Det rör sig inte om några stora mängder. Det vore roligt om vi i samband med halvårsträffen kunde visa upp bilder av spelmän i våra led.
Ta kontakt med Lars englund, tel 021-13 53 06 eller e-post


I Arboga planeras underhållning varje onsdagkväll och lördag förmiddag under juni - augusti. Kontakta Inger Östling, Arboga kommun, tel 0589-87 152 eller 0589-87 000, om du vill spela! Här är alltså massor av tillfällen att framföra vår folkmusik! Tag chansen!!!

Upp!


2:

Debatt

Angående "spelmäns besök på era konserter..."
Detta var ju det värsta jag har läst på länge, men jag blir inte förvånad, för det är precis det intrycket jag som icke-medlem får av detta förbund- det höjda pekfingret!
Skyll inte på medlemmarna utan gå i första hand till er själva som arrangörer. Jag förstår att folk inte vill komma och lyssna. Det kommer ju ingen fängslande information om det i tidningen. Här i Västerås, så fanns det ingen fika, det var så --- trist att komma till detta öde Växhuset en söndagseftermiddag. Barn verkar inte heller vara välkomna, allting är så präktigt och högtidligt så man bara vänder i dörren, vilket jag också gjorde, fast min sambo återigen var inblandad i en konsert. Och vad får de för det. Det är ju knappt de får resersättning, utan förbundet förväntar sig att de ställer upp i ur och skur. Jag är så --- på detta.
Vill ni få ut folkmusik bland folket och tydligen även de egna medlemmarna, så får ni väl börja med att höja statusen och värdesätta den själva först. Kan inte förbundet föregå med gott exempel angående gage vid konserter? Eller vart går pengarna som de betalande betalar?
(Man förlöjligar sig ju bara själv om man bjuder sina medlemmar på McDonald's för att fira något...)
Ta bort de stela knätofsen!!
Dessutom så tror jag att ni får söka er till folket och ungdomarna / barnen. De kommer inte till er. Gör skolkonserter istället för dessa upptrissade söndagskonserter.
Marianne Schupp ( icke-medlem!!!)

Eftersom svaret på min lilla debattartikel i förra numret, handlar om lite mer och lite annat än bara besöken på våra konserter, har artikeln vidarebefordrats till styrelsen för eventuell kommentar. Svar har kommit enligt nedan!
Red.

Inga pekfingrar
För egen del märkte jag inte av något pekfinger i Viola Eks debattartikel i januarinumret av Bladet. Självklart varken kan eller vill vi beordra medlemmar eller andra att besöka konserter, spelmansstämmor eller andra evenemang. Däremot vill vi gärna veta varför arrangemang med folkmusikanknytning i så liten utsträckning lockar spelmän att komma och lyssna. De (om några) är väl intresserade?
De fyra konserter som Spelmansförbundet under hösten arrangerade i Fagersta, Köping, Västerås och Sala var ett led i firandet av förbundets 50-årsjubileum. För egen del tycker jag framträdandena var omväxlande och gav en god bild av den traditionella musik som i dag spelas av spelmän här i länet. Präktigt - ja, kanske. Som amatörer och fritidsmusiker och med i många fall ringa scenvana har vi nog svårt att vad beträffar utstrålning mäta oss med rockmusiker och skådespelare. Möjligen kan vi, om vi skaffar oss mera rutin vid att framträda inför publik, bli mera intressanta att se och höra.
Konserter är sällan "barnvänliga". Det gäller också "bra" konserter. Mina erfarenheter från bland annat Falun Folkmusikfestival tyder på det.
Nej, serveringen av kaffe och andra förfriskningar i pausen fungerade inte bra på Växhuset. Vår samarbets-partner höll inte måttet, tyvärr.
De spelmän som var vidtalade att medverka vid de här fyra konserterna visste redan från början att inget gage skulle betalas ut. Det står så klart var och en fritt att tacka nej till att medverka.
Det ekonomiska resultatet för förbundet av de fyra konserterna blev ett underskott; kostnaderna för annonser, lokalhyra och resor översteg biljettintäkterna med några tusenlappar.
Lars Englund


Novemberfolk

Jag tänkte ta upp det dåliga intresset för NovemberFolk från medlemmarnas sida. Det fanns i år möjlighet både till buskspel och för den som ville, att skriva upp sig på listan för spel, både från scenen i puben, och för spel till dans. Det kom inte ens tio personer från förbundet förutom dom medverkande.
NovemberFolk är nu i fara. Dels måste vi ju få in pengar till gager mm via entrebiljetter och dels är självklart inte bidragsgivarna (kommun och Västmanlandsmusiken) lika intresserade att subventionera ett evenemang som inte drar publik. Utöver detta behöver ju vi som arbetar få respons från publik och framför allt folkmusiker, för att vi ska orka jobba vidare. Det är ett enormt arbete att genomföra ett så här pass omfattande evenemang.
Varför är inte medlemmarna i förbundet intresserade? Är det bara intressant när man själv får vara med och spela? Lyssnandet på duktiga musiker ger ju faktiskt både inspiration och annat. Det borde kunna locka fler folkmusikvänner.
Kanske det också är så att det inte får kosta något? Den diskussionen har ju förts bl a ang Ransäterstämman. Jag tror att vi i så fall måste tänka om. Vill vi ha kvalitet så måste vi också vara beredda att betala.
Ofta har det diskuterats inom förbundet vad vi ska göra för att få ungdomar intresserade av vår musik. Jag anser att NovemberFolk är bland det bästa vi kan göra i den vägen. Det är mycket god reklam för en sund och trevlig kultur, och attraktivt för alla åldrar. Men då måste ju fler vara med och stötta evenemanget med sin närvaro, sitt intresse och genom sin entrebiljett!
Tomas Fagerberg

Upp!


3:

ÅRSMÖTE 2001 - kurs med Ulf

Jaha, så var det dags igen att träffa alla 200 medlemmar. Vi startade med den utlovade kursen med Ulf Svansbo. Två timmar räckte till fyra låtar, det kan man kalla raskt - men med en sådan ledare! Kanske det berodde lite på kursdeltagarna, men Ulf är duktig att lära ut! Vi var en grupp med 15 kursdeltagare, konstigt att inte fler passade på att komma, men gruppen var nog lagom stor egentligen.
Till själva mötet strömmade ytterligare fem medlemmar in och det genomfördes lugnt, men med några små diskussioner - skall vi öka årsavgiften? - skall vi ha rabatt för familj / pensionärer? Medlemsavgiften för 2002 blev oförändrad, 100 kr per vuxen och 40 kr för ungdom upp till 20, utan rabatter. Styrelsen är oförändrad med Kjell Wahlberg i spetsen som ordförande. Ulf Svansbo valdes in i låtkommittén. Lars Lundevall kom hit ända från Stockholm och hade med sig presenter till VSF, noter med folkmusik och visor samt böcker, som han samlat genom sina år med folkmusik, dans och visor. Han presenterade allt genom en liten utställning där han gärna berättade om sina upplevelser.
Efter möte och fika blev det också en liten spelstund. Ulf fick höra sina nyligen utlärda Västmanlands-låtar och några till som vi lärt oss från skivan och på kursen han hade i höstas tillsammans med Carina. Det var en fin lokal som passade jättebra att spela i.
Beryl E Löwgren

Upp!


4:

OM VITMOSS-ANDERS

För jämnt hundra år sedan, en vinterdag år 1901, dog Anders Persson.
Sommaren 1935 kom kyrkoherdedottern Ellen Lagergren - kanske på motorcykel, det sägs att hon ibland färdades så - till Vitmossen, Melings by, utanför Fagersta. Nu visste hon att här bodde en duktig spelman, Per Andersson, vars låtar hon ville teckna upp.
Ellen Lagergren var född 1882 i Östergötland, men flyttade på 1920-talet till Uttersberg, där hon bl.a. stötte på spelmannen Hyvlar-Pelle. Ellen spelade också själv fiol.
Per Andersson - Vitmoss-Pelle - föddes i det lilla Smedfallstorp, Meling, år 1873. Modern hette Anna Karin Jansdotter och fadern var just ovan nämnde Anders Persson. Smedfallet hörde till bergsmansgården Per Jakobs, som ägdes av Anders föräldrar, bergsmannen Per Jakobsson och hans hustru Katarina Abrahamsdotter.
Anders Persson och hans Anna Karin fick 1875 också sonen Adrian. Anders byggde sig nu en stuga i Vitmossen, på mark som tillhörde Per Jakobs-gården. Härefter skrev sig Anders som Hvitmåss-Anders.
Det var alltså låtar efter denne Vitmoss-Anders som Ellen Lagergren fick höra sonen Per spela, när hon besökte honom 1935. Bröderna Per och Adrian lärde sig spela fiol av fadern, och tillsammans svarade de för mycket av dansmusiken i de här trakterna under 1800-talets senare del. I granngården Sänkmossen hölls ofta lekstuga, och här dansade man gärna till Vitmoss-spelmännen.
Varifrån fick Vitmoss-Anders sina låtar? Vi vet inte. Det är inte känt om han komponerade något själv. Enligt Ellen Lagergren berättade Per att hans far "spelade polskor och marscher efter gamla spelmän som han hört, däribland efter Linberg (Lindberg?) som han ofta spelade tillsammans med".
Om någon av föräldrarna spelade eller sjöng är okänt. Ostridigt är att barnen var musikaliska. Anders hade fem syskon. Ett av dem, en äldre broder, hette Jakob och tog sig så småningom efternamnet Melin (eller Mellin som han ibland skrev) efter byn Meling. Han blev regementsmusiker, och efter honom finns två notböcker bevarade. Många av låtarna i Jakobs böcker är av samma karaktär som Vitmoss-Anders låtar. Låttypen finns också på många andra håll i norra Västmanland, t.ex. i Möklintatrakten.
Det är väl sannolikt att spelmansmusiken i de här krokarna influerats av regementsmusikernas repertoar. Det är låtar med mycket trioler och en del lägesspel. Det finns också uppgifter om att en regementsmusiker Jakobsson (en släkting??) på 1880-talet tillsammans med Anders Persson i Vitmossen sörjde för dansmusiken "runt om i häradet".
Som sagt: I år är det etthundra år sedan Vitmoss-Anders dog. Varför inte hedra hans minne litet extra? På det fina hembygdsområdet i Västanfors, Fagersta, brukar varje år hållas en trivsam spelmansstämma, just när försommaren är som vackrast. Vi hoppas att det ska bli så i år också. Låt oss träffas där vid Anders stuga, som 1990 flyttades hit från "Hvitmåssen". Där kan man numera gå in och få sig en kopp kaffe och en godbit.

Och se! Där på väggen hänger en fiol. Den har tillhört Anders Persson, Vitmoss-Anders, bygdens på sin tid främste spelman.
___________________

Det mesta av det vi vet om Vitmoss-Anders har hembygdsforskaren Svea Jansson, Fagersta (tyvärr alltför tidigt bortgången häromåret), tagit reda på. Jag har också haft hjälp av en antavla över delar av Vitmoss-släkten som Sven Johansson, Fagersta, upprättat. Vidare har jag hämtat uppgifter ur div. artiklar som jag fått av Elisabeth Strömberg i Fagersta. Något litet är slutligen mina egna funderingar.
Kjell Wahlberg

Upp!


Till Västmanlands Spelmansförbund, sid 1!