Medlemsblad för Västmanlands Spelmansförbund Nr 5 - November 2001

Novemberfolk på Westerqwarn

SSR:S årsmöte i Tobo

Spel till dans i timmar

Svenskt och engelskt mötte bosniskt

En spelman från Meselefors till Köping II

Folkmusikkonserterna i Västerås

Ordföranden har ordet

Hej!

När jag skriver detta återstår ungefär ett dygn till den första folkmusikkonserten i Prismasalen i Västerås som Västmanlands Spelmansförbund är med och arrangerar tillsammans med Västmanlandsmusiken. Det är så att säga litet "körigt" just nu. Inte har jag tillfälle att skriva senare heller, eftersom jag kommer att vara bortrest några dagar samtidigt som manusstoppet för detta blad är den 1 november. Så, du som läser detta har kanske redan varit på konserten eller planerar att besöka nästa som blir den 1 december.

Jag vill passa på att tacka alla som deltog i förbundets höstfest och bidrog till att göra denna till en, som vanligt, trevlig tillställning. Vi spelade, fikade, spelade, åt, spelade osv. Så fick en spelman av den gamla goda stammen, vår mångårige medlem Börje Anderson, Norberg, "guldmärket", mycket välför-tjänt. GRATTIS!

En liten nyhet vågar vi nu också komma med: Förbundet har fått en förfrågan om vi år 2003 vill arran-gera Riksspelmansstämman med tillhörande Zornmärkesuppspelningar. Det vill vi förstås gärna göra och utsikterna att vi får evenemanget är nog väldigt goda. Det är ju då jämt sjuttio år sedan uppspelningarna i nuvarande form anordnades för första gången, då också i Västerås. Vidare blir det år 2003 precis tjugo år sedan uppspelningar senast ägde rum i Västerås, så det skulle bli dubbelt jubileum.

En arbetsgrupp kommer att arbeta med frågan, och en ansökan om att få uppspelningarna har formulerats. Tanken är att evenemanget skulle inträffa den sista hela veckan i juli år 2003, för att avslutas med Riksspelmansstämma och utdelning av märken och diplom på lördagen. En fest att se fram emot!

Kjell

kjell.wahlberg@privat.utfors.se

Upp!


1:

NovemberFolk på Westerqwarn

"Årets folkliga höjdpunkt i Mälardalen" med

Nu på lördag den 10 november med start klockan 15.00 inträffar igen vårt efterlängtade NovemberFolk på Westerqwarn i Mölntorp (mellan Strömsholm och Kolbäck). Här finns restaurang, pub och café i fantastisk miljö i Gustav Vasas gamla kvarn.

Novemberfolk arrangeras av Förening Hakfoda och Hallstahammars Kulturskola/Kultur och Fritid i samarbete med Västmanlandsmusiken och studieförbundet Vuxenskolan.

Inträde: 80 kr för alla utom för pensionärer och barn&skolungdom som betalar 40 kr. Ett biljettpris gäller för inträde till samtliga konserter och berättarföreställningar. Vill du enbart spela själv kostar det inget inträde.

Ett axplock ur programmet:

I magasinet blir det konserter:

Sagoberättarna hittar vi i klubbstugan. Varje heltimme från kl 15.00 får vi lyssna på nya sagoberättare, bl a Johanna Franzén, Björn Söderbäck och Gunborg Wildh samt skådespelare från Hammarteatern och Teater Västmanland.

Har du tillgång till internet kan du hämta hela programmet på Västmanlands Spelmansförbunds hemsida, adress www.vsf.u.se

Upp!


2:

SSR:s årsmöte i Tobo

Vi har också i år haft representanter med på SSRs, Sveriges Spelmäns Riksförbund, årsmöte; Beryl Löwgren, Ann-Britt Sommer och undertecknad samt Lars Englund i egenskap av revisor för SSR. Lars valdes också till mötesordförande och fick med den äran leda förhandlingarna.

Mötet hade förlagts till Eric Sahlström-Institutet i Tobo där också SSRs kansli numera finns, ett praktiskt och billigt alternativ.

Några nya grepp för året: Två dagars stämma med diskussionsgrupper och ordförandeträff på lördagen och årsmöte på söndagen. Ett mycket bra upplägg med tid för kontakt och fördjupning i olika frågor. Man instämmer gärna då ordförande Margareta Mattsson poängterar vikten av samhörighetskänslan i spelmansrörelsen och kontakten med vårt nya centrum, kansliet i Tobo.

Några stora beslut togs. Bland annat stadgeändringar, som innebär verksamhetsår lika med kalenderår, årsmöte på våren, dock senast 15 maj. Styrelsen uppdrogs att ta fram en folder med presentation och ar-gument för vikten av att alla spelmän bör vara anslutna till förbunden och därmed också SSR. Något att sätta i händerna på andra spelmän när de egna argumenten tryter.

Naturligtvis blev det också mycket spelande och en härlig måltid med underhållning på lördagskvällen. Vi kan konstatera att SSR är ett måste för ett enat spelmanssverige.

Per Torelli

Upp!


3:

Spel till dans i timmar!

Svenska Ungdomsringens Västmanlandsdistrikt har 50-årsjubileum i år och firade det med en stor fest i Hallstahammars Folkets Hus den 22 september. Västmanlands Spelmansförbund var där förstås och gratulerade! Och presenten vi gav dem var spel till dans från klockan halvåtta till halvett på natten med en halvtimmes paus. Eftersom det var Svenska Ungdomsringen så koncentrerade vi oss på att spela många (väldigt många!) danser ur "gröna boken" och "spiralhäftet". Dessutom gillesdanser och gammeldanser. Av åtta spelmän körde vi slut på 2-3 stycken och resten verkade att ha lyckats sätta igång produktionen av endorfin och kunde förmodligen spelat hur länge som helst. Däremot så var det inte lätt att somna när vi framåt 2-3-tiden på natten kom i säng. Men roligt var det! Och dansgolvet var fullt!

Viola Ek

Upp!


4:

Svenskt och engelskt mötte bosniskt

Västmanlandsmusiken och Västmanlands Spelmansförbund har nyligen inlett ett samarbete i fråga om konserter i folkmusikgenren. Den första av konserterna ägde rum den 24 oktober i Prismasalen, Väste-rås.

Den första av de konstellationer som framträdde var John Erik Hammarberg, riksspelman på munspel, och Per Torelli, nyckelharpa, båda Västerås. De bjöd på ett knippe traditionella låtar, de flesta från Jämtland och Västmanland. Lyhört samspel och försiktiga

arrangemang hjälpte till att göra munspelet, detta under många år av spelmän underskattade instrument, rättvisa. Hammarberg bär sitt Zornmärke med heder.

Swåp, en i Sverige och internationellt känd och uppskattad kvartett, tog därefter vid. Gruppen består av Karen Tweed, dragspel, Carina Normansson och Ola Bäckström, båda fiol, och Ian Carr, gitarr. De har alla gjort sig kända i andra sammanhang som skickliga musikanter och har en repertoar med stor bredd i svensk och keltisk tradition. Låtvalet den här gången bestod till stor del av egenkomponerat material, till exempel en sång som Carina Normansson skrivit tillsammans med Bo Nordin, Fiskmås av Ian Carr och Mosquito Hunters som Ola Bäckström tillägnat Ians spetsiga skor. Bandet spelar tätt och gnistrande och tar sig ofta glada friheter i form av spännande harmonibyten och kryddiga arrangemang.

För kvällens överraskning svarade två unga och i vart fall för skribenten fram till nu okända musiker, Edin Bahtijaragic på dragspel och Sara Jefta, fiol och sång. Deras repertoar kommer från Balkan och består av både snabb, rytmisk dansmusik och smärtsamt vackra ballader. De båda imponerade stort vad beträffar både teknik och ton. Framförandet präglades av på samma gång uppsluppenhet och djupt allvar. Den som är det minsta intresserad av musik gör klokt i att lägga på minnet namnen på de här båda musikanterna och att inte gå miste om nästa tillfälle att höra dem.

Som helhet var konserten mycket omväxlande och hörvärd.

Nästa konsert i den här serien blir lördagen den 1 december (se sid 3).

Lars Englund

Upp!


5:

En spelman från Meselefors till Köping II

Viola, jag blev mycket glad när Du i sista Bladet berättade om Kalle Persson, vår spelledare i Köpings spelmanslag.

Själv blev jag spelkvinna och medlem i Sveriges Spelmäns Riksförbund, det var 1965. Jag kom 11 år tidi-gare från Hamburg till Sverige och Köping, men har några rötter i Dala Floda på min fars sida. En arbetskamrat till Birger (min make) bodde ej långt från oss och vi var ibland bjudna till honom. Han hade sju barn och alla spelade något instrument. Pappan till barnaskaran hette Emil Andersson, var från Jämtland och spelade både dragspel och fiol. Ofta hade han Erland Olsson hos sig, även han jämtgubbe och spelman. Erland tyckte att jag kunde väl komma någon kväll när spelmanslaget spelade, eftersom jag kunde spela fiol och jag tyckte det lät så otroligt vackert när Erland och Emil spelade svensk folkmusik. I mina hemtrakter sjöngs det myckt folkvisor, ofta urgamla sådana, och visst var det vackert. Men jag föll direkt för den svenska folkmusiken, spelad på violin och i stämmor, så jag ville gärna bli medlem och lära mig detta. Och inte har jag ångrat mig

Kalle var då vår ledare och han tog väl hand om mig, den enda flickan i gänget. Han och Uno Gill lärde mig fingersättning, stråkföring och de slingrande, löpande variationerna av toner och trioler, så att jag till slut blev en godkänd spelman.

Jag vet att Kalle kom från Meselefors och att han hade spelat ihop med Jon Erik Öst. Varför han flyttade till Västmanland vet jag faktiskt inte. Han arbetade som byggnadssnickare och satte ihop en hel del sommarstugor åt vänner och bekanta. Hans bror Gustav bodde också här i Köping. Han jobbade på mekanisk verkstad och spelade med oss. Någon gång under 70-talet när han, alltså Kalle, fick pension flyttade han tillbaka till Norrland med sin fru.

Jag minns Kalle som en genommusikalisk folkmusikant. Hörde han en låt, så tog han efter och sen satt den där i fingrarna. Kalle var lite försynt, lite blyg av sig och sade inte så mycket. När vi hade en uppspelning t ex för en ABF-kväll eller vi skulle spela på Svenska Flaggans Dag, så minns jag att han gruvade sig för att han måste stå där framme och berätta om de olika låtarna och även ange takten för oss andra. Han hade svårt för att stå i centrum, men var han mitt ibland oss så hördes det vilken fin och följsam spelman han var. Vi alla beundrade honom mycket och tiden med honom tillhör mina trevligaste minnen inom folkmusiken.

Christa Ryman

Upp!


6:

Folkmusikkonserterna i Västerås

Lördag 1 december kl 16.00 Prismasalen

GUNNEL MAURITZSON BAND

En intressant kombination av musikaliska personligheter, som tillsammans skapar en magi och en laddning som är unik med musik på folkmusikalisk grund.

Tillsammans med Gunnel Mauritzsons sång får vi höra Anders Hagberg på flöjt och saxofon, Hans Kennemark på fiol och altfiol, Roger Tallroth på gitarr och mandola samt Rickard Åström på piano och keyboard.

Som inledning på konserten får vi höra Slottskapellet: Västmanländska spelmännen Ann-Britt Sommer, nyckelharpa, Beryl E Löwgren, Ulf Svansbo och Kjell Wahlberg, fioler. Gruppen spelar mest västmanländska låtar, men även låtar från andra håll där alla framförs med ett stort mått av inlevelse och spelglädje.

 

Fredag 8 februari kl 19.00 Prismasalen

ALE MÖLLER & ALY BAIN

Multiinstrumentalisten Ale Möller har en lång och brokig musikerbana bakom sig och är sedan länge en förgrundsgestalt inom modern svensk folkmusik och Aly Bain är ett levande varumärke i toppklass för den shetländska och keltiska fiolmusiken.

Som inledning till konserten får vi höra Rävspel, en grupp som spelat tillsammans i många år. Kjell Wahlberg, Bengt-Olov Skottheim och Lars Englund med fioler, svensk säckpipa och cittra i olika kombinationer. Samtliga är inflyttade till Västerås och härstammar från Västerbotten, Dalarna respektive Gästrikland. Gruppen spelar företrädesvis låtar, som skall locka till dans.

Lördag 16 mars SÅGSKÄRA

Lördag 6 april VÄSTMANLÄNDSKA SPELMÄN

Mer information om dessa grupper kommer i nästa nummer av Bladet!

Entréavgifter: 100 kr, studerande och medlemmar i Västmanlands Spelmansförbund 50 kr.

Förköp: Sigma Information, tel 021-18 51 20.

Boka in ovanstående datum och hjälp oss att ge en stor publik!

Detta är ett fantastiskt tillfälle för oss att besätta en plats i den västmanländska kulturen.

Upp!


Till Västmanlands Spelmansförbund, sid 1!