Till minne av Ulf Svansbo

En stor spelman och en vän har lämnat oss i sorg och saknad. Från Västmanlands spelmansförbund vill vi uttrycka vårt deltagande med familjen.
Vi vill också uttrycka vår tacksamhet för det arbete Ulf gjorde inom förbundet, under en period på 1990-talet som ordförande men också som en ambassadör för den västmanländska folkmusiken. Han gjorde ett gediget arbete tillsammans med andra spelmän för att kartlägga mer eller mindre kända spelmän i Mälardalen. Han gav också ut två CD-skivor, Dragonmössa 1999 och Trion 2014.
Ulf hade en stor förmåga att entusiasmera andra spelmän i sin omgivning, som spelledare i förbundet och inte minst på Medåkersstämman. Under sin senaste sjukdomsperiod återsamlade han Svansbo Spelmän som gjorde ett framträdande på Västerås stadsbibliotek den 10 april i år. Ulfs entusiasm gick inte att ta miste på även om han då var plågad av smärtor.
För min personliga del var det kassettband som Ulf tillsammans med Mats Hellstrand spelade in 1979 en vägvisare in i den västmanländska folkmusiken när jag flyttade till Skinnskatteberg. Så här i efterhand vill jag tacka för detta och är ledsen över att Ulf inte fick uppleva 40-årsjubileet av denna inspelning.

Olof Neverland Westin
Ordförande i Västmanlands Spelmansförbund.


Med sorg och saknad och deltagande med Ulf’s nära och kära fick vi beskedet om Ulfs bortgång den 14 juni. Med sitt stora kontaktnät finns det många som har rika minnen med Ulf. Här vill jag dela några av mina.

Ulf och jag spelade ihop intensivt en period i slutet av 70-talet, då vi också spelade in ett kassettband med Låtar från Västmanland. Med energi och frejdighet gav vi oss i kast med våra låtar och vårt samspel, och fann snabbt varandra i musik och vänskap. Under några år framträdde vi och medverkade i varierande folkmusiksammanhang.
Sedan dess har vi följt varandra, även om kontakten inte har varit lika tät. När jag för snart tio år sedan var sjukskriven och nyligen opererad för en begynnande prostatacancer så kontaktade Ulf mig och kom på besök i Karbenning. Det blev en fin eftermiddag med samvaro, samtal om hälsa, livskvalitet och, naturligtvis fiolspel. I slutet av maj i år tog jag kontakt med Ulf då jag fått information om hans vacklande hälsa och att han behandlades på Västerås sjukhus. Han ville gärna få besök och vi kom överens om tid. ”Tar du med fiolen?”. Dagen för besök kom. Javisst, upp i hissen, fiolen med, in genom vårdavdelningens korridor till sal 10. Där väntade Ulf, påverkad av sjukdomen, och likväl fylld av energi, musik och berättarlust. Och med sin fiol färdig för spel. Vi hälsade varmt på varandra och jag gav Ulf ett kuvert. Han undrade förstås, men ur kuvertet fick han fram en mini-minifiol på ca 5 cm, som jag ville han skulle ha. Under en och en halv timme samtalade vi sedan om det som kom för oss, vi fick byta minnen, prata fioler, stråkar, Ulf var en kännare. Nej nu tar vi en låt! Så spelade vi Uffes härliga Sunndalsöra. Och flera fina låtar blev det. Ulf: Jag är tacksam för den stunden vi fick, som var och blev så viktig för mig. Och för alla våra goda minnen. Med din grundlighet och spelglädje har du berikat folkmusiklivet. Med din person har du berikat många.

Mats Hellstrand

/* Slut Wrapper */