Västmanlands Spelmansförbund bildades 1950.
Initiativtagare var Sven Andersson i Kungsörs spelmanslag (bildat 1949).
Han satte in en annons i länets tidningar och kallade intresserade spelmän till ett möte och stämma i Kungsör den 27 augusti 1950.
Ett trettiotal spelmän hörsammade kallelsen och redan klockan nio på morgonen startade spelandet.
Det konstituerande mötet hölls i samband med middagen på hotell Borgvik. Sedan tidigare fanns en sammanslutning kallat Västmanlands Läns Folkmusikförbund och de ledande personerna från Västerås tog plats i VSF´s styrelse. Sven Andersson, initiativtagaren från Kungsör, fick omedelbart bli hedersordförande för att i viss mån väga upp Västeråsdominansen i styrelsen.
Enligt Gunnar Fransson (mångårig sekreterare i förbundet) ägnade sig folkmusikförbundet mest åt samkväm i "festliga former" och mindre åt den västmanländska spelmansmusiken. Så blev också fallet de första åren i Västmanlands spelmansförbund. Revisorerna kritiserade styrelsens utgifter för representation och styrelsen kontrade med att revisorerna varit alltför nitiska i sitt värv. 1954 valdes Karl Gill, Köping, till ordförande och då försvann de festintresserade Västeråsarna från styrelsen och arbetet inriktades mer på att sprida musiken och skaffa flera medlemmar.
1960 kom förbundets första låthäfte ut. Notutgivning har under alla år varit en viktig del av förbundets verksamhet.
Nya krafter kom till i styrelsen där Bror Landberg från Möklinta, som ordförande från 1959, drog ett stort lass. Bror kom att stå som ordförande i elva år och arbetade engagerat för förbundsrörelsen. 1970 hade förbundet 135 medlemmar och medlemsantalet ökade stadigt under 1970-talet för att 1984 vara uppe i 350 medlemmar.
1980 gavs också förbundets förta skivinspelning ut med benäget bistånd av Radio Västmanland och med bidrag från Landstinget. 1980 kom förbundets medlemstidning U-låten ut första gången och från 1981 sköttes redaktörsskapet av sekreteraren Gunnar Fransson, Köping. Genom U-låten spreds information regelbundet till medlemmarna. Fransson har också under många år försett medlemmarna med noter och inte minst tillfört kunskap om spelmännen i Köpingstrakten genom eget forskningsarbete.
